Välkommen till mig!



Bloggen som mest handlar om betong, lite trädgård och mycket annat!

Lämna gärna en kommentar när du besöker min sida:)

Har du frågor om något? Lämna din mailadress i en kommentar så hör jag av mig.
Finns också på Instagram, malimolis heter jag där.


söndag 5 december 2010

Mamma...

Jag brukar inte skriva så mycket om min familj. Gör här ett undantag!
Under hösten 2009 insjuknade min mamma. Under året som gått har allt varit annorlunda och konstigt, INGET har varit som det en gång varit och mamma har egentligen bara tynat bort. Den 11/11 somnade hon in.  I fredags hade vi begravning. Idag har jag suttit och letat ibland mina bilder för att hitta en bild på mamma som hon var innan hon blev sjuk. Hittade den här bilden på mamma och mig. Tagen på bussen från Gekås i Ullared i juli -09.

Nu vet ni varför jag inte haft lust att skiva här på ett tag...

5 kommentarer:

  1. Det förstår jag.Mamma är mamma.Saknade min mor när hon gick bort otroligt mycket.Mammor borde få finnas kvar alltid.Kram.

    SvaraRadera
  2. Förstår dej så väl. Det tar sin tid innan livet hittar sin rytm igen.

    Ta hand om dej!

    SvaraRadera
  3. Hejsan!
    Min mamma tynade bort förra året och jag är glad och tacksam att jag och alla syskonen kunde vara med henne, hennes sista tid. Ensamma stunder fanns också då man kunde prata om allt, och det bara fanns samtalen kvar att ägna stunderna åt. Ha en trevlig advent, Karina.

    SvaraRadera
  4. Beklagar verkligen sorgen efter din mamma, kan inte förstå hur det känns, bara tanken gör mig ledsen.
    Kan du maila mig Kristinas mailadress jag saknard en i Thailand.
    Kram Maria Harrsjö

    SvaraRadera
  5. Åhhh.. det är tungt när våra mammor blir änglar i himlen. Förstår dig precis, det är två år sedan min mamma hastigt blev ängel och det har tagit hårt på mitt hjärta. Som syster sa idag när vi pratades vid " jag minns inte brödreceptet på mammas julbröd och ingen har jag att fråga".... du vet. Så jag ger dig en stor kram och hoppas det inte känns allt för konstigt i jul utan din mamma. Jag tror att de tittar till oss och även om vi har vi har sorg, kan man nästan känna när de tänker på oss :) ♥

    SvaraRadera